Gråter lätt och har absolut inget tålamod. Och min dotter har inte sovit middag utan varit överallt och ingenstans.

Jag har flera ggr under dagen känt för att ställa henne i hennes rum, stänga dörren och sätta i öronproppar.

Och varje gång jag ryter till mot henne får jag otroligt dåligt samvete för att jag ens blir arg på henne.

Idag skulle jag bara vilja ha någonstans där jag bara kan få vara. Inte känna att jag måste göra massa saker jag inte orkar. 

För stunden känner jag mig som den sämsta människan som finns. Har inte städat någonting idag. Inte ens lagat till någon mat till Cilly, utan gett henne rå falukorv,riskakor och välling under dagen. Jag har mest legat på soffan och  vart påväg att somna större delen av tiden.

Just idag är en sån där dag då jag önskar att jag slapp att vara både gravid och mamma samtidigt.

Och jag känner bara, hur tusan ska jag orka att vara mamma till två. Jag orkar ju knappt att vara det till en.

Och så får jag dåligt samvete för att jag tänker tanken.

Men samtidigt skulle jag aldrig byta bort det livet jag har. 

Gravid-hormoner är fan läskiga. Kommer bara ihåg ett tillfälle under förra graviditeten som jag svämmade över av hormoner. Och då stod jag och kollade på mina kläder som jag inte kunde ha, och va säker på att jag aldrig skulle kunna få på mig igen.